Della är en glad liten tjej som trots mycket mediciner, muskelspänningar, epilepsi, andningssvårigheter och sömnproblem nästan alltid ler, skrattar och njuter av livet. Hon älskar lördagsgodis, mest av allt de som är lite sura som man kan suga länge på. Då skiner hon upp som en sol och hennes ögon glittrar. Det gör dom nästan jämt, stora hasselnötsbruna rådjursögon har hon som säger mer än alla ord i världen. Hon älskar musik och en av de bästa sakerna i livet är när vi sätter på musik och hon får dansa med David. Det är lycka, ren och skär lycka.. Då spritter det i hela den lilla kroppen och hon tjuter av glädje. Promenader i vagnen ute i det fria är också en väldigt populär sak, att få känna vinden i håret och lukta på blommor. Della älskar att lyssna och iaktta men plötsliga ljud är lite jobbiga, man måste börja lungt och försiktigt så att hon hinner med. Sen kan man busa hejvilt. Hon älskar att bada, har så alltid gjort. Första gången vi badade henne vägde hon 1000gram och somnade så djupt att vi var tvungna att värma upp henne och ge extra mycket syrgas. Väl hemma vart det rutin, bada varje kväll för att kunna sova lite under natten. När muskelspänningarna är för jobbiga hjälper alltid ett bad, helst med bubblor i. Hon älskar att åka bil, då somnar hon nästan alltid innan vi kommit ut på stora vägen, och när vi åker hem i från regnbågen vaknar hon som av en klocka precis när vi åker in under carporten.. Spärrar upp ögonen och ler världens största leende som att " åh äntligen hemma igen " det är underbart, så otroligt fint och skönt att känna och se att hon är så bra på att visa sina känslor. Hon älskar när Jouline leker med henne, bara hon är i närheten så ser man på hennes ögon att det blir bus i blicken, bus och förväntning. Det händer alltid något kul när Jullis är nära. Jag är så glad och mitt mamma hjärta fylls av värme och kärlek när de är med varandra, det har varit svårt för jullis och della att leka och få till en naturlig lek. Nu när jouline blivit lite äldre har det kommit mer naturligt för henne och de umgås mer. Det känns så bra <3 Hon är så otroligt mån om Della. Bästa storasystern man kan tänka sig. Dom ger mig så otroligt mycket, ger oss så mycket. Jag är så otroligt lycklig, att vi fick henne, att vi fick dom.. Jouline och Della. Världens underbaraste. Ändå är jag fortfarande livrädd, så himla rädd för att bli gravid igen och gå igenom en graviditet. Att behöva göra kejsarsnitt igen. Usch jag blir yr jag bara tänker på det. Även fast jag vet vad det ger mig efteråt så är jag så himla rädd. Vi fick göra ur akut kejsarsnitt med Della, vi visste int att hon var sjuk utan det fick vi reda på 30 minuter innan de plockade ut henne, det enda jag sa när de började skrika att " det här måste förlösas nu " FÖR ja de skrek och hanterade situationen helt åt helvete! så var det att " söv mig, söv mig söv mig " det var det ända som kom ur min munn medans de klädde av mig och satte in nålar och infarter, sprang runt som yra höns som fick trycka ner mina ben mot sängen för att de inte skulle studsa upp och ner i ren chock. De gick inte att söva mig, då hade della inte klarat sig för hon var så svag. Så jag var vaken. det var hemskt, absolut det värsta jag varit med om. och när de väl plockade ut henne sprang de fort iväg med henne och kvar låg jag ensam ( david sprang med della ) och undrade varför hon inte lät, varför hon var så otroligt liten, det fanns ju inget i deras händer när de sprang iväg, om hon skulle klara sig kunde de inte heller svara på. usch. det var vidrigt. Finns det någon som läser här som vill ge tips på hur man ska tänka för att lätta på de tankarna och våga gå igenom en graviditet igen?
