Saknaden är alltid där, den gör sig mer eller mindre påmind hela tiden. Jag saknar henne så mycket att det i bland känns som att kroppen ska gå sönder. Som att hjärtat är i små bitar, hoppar och slår i otakt, för att det är intakt. Trasigt. Det är några som skrivit till mig att bebisen i magen kanske är Della som kommer tillbaka i en annan kropp.. och jag vet att det är av välmening. Men det landar fel. Hos mig. Della var Della.. bebisen i min mage är en annan liten människa. jag vet inte hur jag ska förklara det, men det känns bara konstigt att få det skrivet till sig. Jag tror absolut att det fanns en mening med att bebis kommer i maj månad, att lägga lite ljus över en månad som nu i några år varit förknippad med så mycket mörker.. men inte mer än så. Vaknade i natt av ångest och saknad.. det var ändå längesen nu. jag har fått sova bra ett tag. Kunde inte somna om och låg och tänkte på allt som varit och allt som inte blev. Saknar henne så mycket så mycket. ❤️
