Hej vänner ❤️ Måndag och vi fortsätter att stanna hemma. Slängs tillbaka till minnena från när Della föddes.. när vi tillbringade 1 år i karantän i ett 10 kvm litet rum på sjukhuset.. jag, David och Della tillsammans. För att komma in gick man genom slussar, spritade sig och bytte kläder och om Jouline tex hade varit på förskolan så fick hon inte besöka oss på 5 dygn.. det var en fruktansvärd jobbig tid. Att leva i ovisshet om hur framtiden skulle se ut.. att inte veta om vi skulle få komma hem där i från och isåfall om vi skulle åka alla tillsammans. Att inte veta om hon skulle klara sig eller inte.. och att intensivvårda sitt egna barn tillsammans med sjukhuspersonal i det där lilla rummet var allt annat än kul. Kommer så väl i håg första gången jag tog mig ut, gick med höstsolen i ansiktet ner mot svandammen. Och blev nästan chockad över hur allt bara hade fortsatt som vanligt. Medans vårat liv var på paus.. folk skrattade och vädret hade ändrats från när vi åkte in.. det kom som en käftsmäll och jag bankade sakta upp för backen tillbaka till sjukhuset. För att sen sitta där i ungefär 8 månader till. Så helt ärligt har jag inget emot det här med att vara hemma i ”karantän” just nu.. vi har haft det 1000 gånger värre. Önskar bara att alla tar sitt ansvar och att det blir bukt på det här viruset snart. Så, vad gör vi då? Förutom att betsa träribbor till hyllan vi bygger så leker vi... i skogen och på tomten. Äter mat mat mat och pysslar, samla stenar som vi sen målat till små troll, ritar och läser oändligt mycket böcker. ( kan tipsa om Dunis favoriter just nu i ett inlägg ) Duni fyller 3 år på fredag. Tänk... 3 år! Tiden alltså. Den bara flyger iväg ??❤️ Ta hand om varandra ❤️ PUSS
