Sakta men säkert börjar det känns som ”hemma” även här. I går kom mormor och morfar förbi med flyttpizza och hjälpte oss att sätta upp gardinerna i vardagsrummet. Blev precis så fint som jag tänkt mig. Barnen älskar huset och det gör att det känns lite lättare för mig att också tycka om det. Utsikten från alla fönstren är träd och hästhagar och det älskar jag, så mysigt! Sitter här just nu och dricker en kaffe: Vi har egentligen bokat pack och flytthjälp men kunde inte hålla oss så vi har redan flytta in lite saker, David och Jullis är och hämtar matbordet så vi kan äta här ikväll. 🤍
