Nattsudds tankar.. känner mig evigt tacksam livet, för att du gav oss Duni. Senaste dagarna har jag tänkt mycket på att om livet inte hade givit oss motgången förrförra året i november när våran bebis i magen dog så hade Duni inte funnits hos oss. Känns Så konstigt att tänka så. Det finns en mening med allt tror jag, alltid. Det måste vara så.. även om jag ibland önskar att vi hade haft lite mindre jobbiga händelser i bagaget så har det trots allt gjort oss starkare och mer ödmjuka inför livet, varandra och andra. Många frågar mig hur vi orkar allt vi gått i genom och ofta får jag höra att " jag skulle aldrig orkat " , jag tror att det är så att vårat "jobbiga" är det jobbigaste som hänt oss men man klarar det tillsammans och visst är det så att även du skulle ha orkat, det sista som överger människan är ju hoppet sägs det Och det är faktiskt så att mitt jobbigaste är jobbigt för mig medans ditt jobbigaste är jobbigast för dig, oavsett om det handlar om att ha förlorat ett barn, eller om man brutit tån.. förstår ni vad jag menar? Äsch, nu ska jag försöka somna om igen.. vaknade utav mig själv nyss, alla andra sover ( Duni med!!!! ) hon brukar alltid vakna den här tiden för att äta så min mänskliga väckarklocka ringde även fast hon inte vaknat ?? Vi har inga planer för den här lördagen, väldigt skönt faktiskt.. blir långt skönt sänghäng och några prommisar och god mat. Tänkte försöka mig på att göra löjromspizza ? Väldigt sugen på det! Neeej nu sova en liten stund innan hon vaknar ??
