November, min hat månad alla kategorier.. I november i år blir det 1 år sen vi fick läggas in för att föda i vecka 22, något ingen enligt mig ska behöva gå igenom. Våran bebis var död redan i magen pga utav cystor på en njure vilket gjorde att de inte funkade.. Vilket i sig resulterade i inget fostervatten. Vi trodde vi skulle på rutinultraljud och njuta av att få se våran bebis, istället fick vi planera födsel 2 veckor efter för det var första lediga tiden.. Bara det i sig var hemskt, att gå i två veckor och veta att våran bebis är i magen, men lever inte.. Och jag ska föda ut honom död. Groteskt och helt omänskligt kändes det, olidliga veckor. När vi sen väl var där blev vi behandlade som skit rent ut sagt, de visste inte varför vi var där och vi fick inprincip klara oss själva genom hela värkarbetet. Och nej, det gör inte mindre ont bara för att det är en mindre bebis, snarare tvärtom eftersom kroppen inte är redo. November kommer alltid vara en riktigt jäkla skit månad för oss alla. Och det är okej att det är det tänker jag. Det är okej att vara ledsen. Dock så har jag redan nu planerat in massvis med roliga saker i november för att den ska passera och gå så fort som möjligt. Jag vet att ni är många som jag, som är mamma till en eller flera änglar i himlen. Ni får gärna skriva till mig ❤️
