Jag har ju mått som skräp ett tag nu som ni vet. Deppigheten är på en ny nivå så att säga. I går när jag skulle sova tänkte jag ” nu måste jag ändra på något för så här orkar jag inte må längre ” Och så funderade jag på vad jag kunde gör som jag bruka må bra utav.. varför är det så svårt när man mår dåligt att göra sånt som man vet är bra för en? Är det bara jag eller är det så för fler lixom? Hur som helst.. jag kom inte på något och somnade. I morse när jag vaknade gick jag upp som vanligt, bryggde kaffe men satte mig inte i en fåtölj för att läsa utan la mig istället i morgonsolen på yoga mattan och slog på ett yinyoga program på Storytel. Hann bara göra 20 minuter innan Duni vaknade men det var ändå 20 minuter mer än inget alls. Sen fick jag ett sms av Frida som undrade om jag och Bosse ville följa med ut i skogen. Så jag packade väskan och åkte mot järvafälten där Frida och franka väntade. Efter en stunds promenad satte vi oss i mossan där solen letade sig genom trädkronorna och värmde våra ansikten.. och när jag satt där blev det ännu en gång så tydligt för mig att det är ju här jag mår som bäst. Hur svårt ska det vara att fatta det? GÅ UT I SKOGEN med dig människa så kommer du må bättre. Och då menar jag inte långa promenader, eller jo promenader men i kombination av att sen bara sitta och glo på en Sten med solen i ansiktet, kaffe, hundar och fint sällskap! Som balsam för själen. Att David och Duni sen hade dammsugit, skurat och bäddat sängen när jag kom hem var pricken över i:et. 🫶🏼 Två trötta, men nöjda. ❤️ Nu ska vi göra oss i ordning för att åka till Anna och Henke på påskmiddag 🫶🏼🐣
