Hej 🤍 Vaknade till snöstorm, så mötena vi hade på förmiddagen ställdes in. så vi klädde på oss varmt, kokade kaffe och gick ut i skogen. min bästa plats. Två timmar i skogen gjorde gott i både kropp och knopp. Har städdag hemma idag, tvättmaskinen går varm och jag rensar lite varje dag inför flytten. det känns skönt men det är också en konstig känsla att bli helt urlakad utav vanliga sysslor.. tog en till kartong ur dellas kläder, sparar det mesta till Duni men en del är för slitet och behöver skickas vidare. Det gör ont. I hela kroppen, näst intill olidligt. Kastas tillbaka till när vi stod i hennes rum och skulle packa ner allt. Jag får lock för öronen, och det tjuter i hela huvudet. Trycker hennes kläder mot mitt ansikte i hopp om att känna hennes doft men den är borta. Aldrig mer, aldrig mer kommer jag få känna den. Det är det som gör ondast, aldrigheten. 💔 Tar en paus i från gråten och sätter mig för att skriva matlista inför veckan, har som mål att dricka 10 glas vatten om dagen. varför är det ens svårt?
